Tomhet fyller min kropp och varje bokstav får tvingas fram ur den innersta vrån i hjärnan. Jag vet varken ut eller in, och så lite trötthet på det. Perfekt.

En positiv sak är att jag i alla fall har helg eftersom min enda lektion imorgon är inställd då alltför många hade annat för sig. Hon är bra ibland hon, Solan. Och dagens lektion gick åt till kladdkaka med grädde och matprogram från Galicien. Inte helt fel måste jag säga, även om jag har svårt att förstå nödvändigheten med att ha musslor i precis varenda maträtt.

Till sist måste jag få tacka mina fina vänner som aldrig verkar tröttna på att lyssna på mitt gnäll. Ett extra plus i kanten till Sandrine och Elsa som varit ovärdeliga den senaste tiden. Guld värda!