Ibland vet man inte vad framtiden har att erbjuda. Det som känns rätt idag kanske inte känns lika rätt imorgon. Ibland får man helt enkelt ta det sakta, dag för dag, och lita på att det kommer lösa sig till slut. För det gör det väl ändå?

Jag har aldrig varit bra på att vänta. Jag har aldrig varit bra på att ta det sakta. Jag vill veta nu vad som händer sedan. Framför allt så vill jag veta att det är på riktigt, att inte oron och paniken kommer tillbaka. Jag orkar inte ta dagen som den kommer, men jag antar att jag får lära mig. För det är enda sättet jag kommer att stå ut. I alla fall just nu, just idag.