Trött och slut i hela kroppen men fantastiskt nöjd med mig själv efter ett underbart bodycombat-pass med C sitter jag nu i soffan och väntar på henne och M. Det ska bakas tårta, det är ju tydligen någon som fyller år idag. Det firas med gotta och film. Inte helt fel såhär mitt i veckan. Och trots allt så har vi ju faktiskt nästan fredag idag. Imorgon endast en timmes schemalagd open office och fredag helt lediga. Eller ja, egen inläsning, men det gör man ju som man vill med. Nästan alla sidor i The Cell har hunnits läsas idag och imorgon blir det till att ta tag i Case:t. Bra vecka!

Nu ska jag försöka få håret torrt och snabba på mina mindre begåvade (åtminstone när det gäller det här med att skynda sig lite) vänner. En fin kväll väntar.

Efter 10 fantastiska dagar i hemstaden sitter jag nu återigen på Tvistevägen, med nymålade naglar och en fantastisk middag bestående av flygande jakob bakom mig. Ett första besök på iksu har gjorts och det var nog inte riktigt förrän jag satte min fot där 15.50 idag som jag på riktigt kände att jag var hemma igen. Nu återgår livet till rutiner, med ett fint avbrott på torsdag för bio med flickorna. Water for elephants, är det visst som gäller. Jag tackar ja till allt som innehåller Robert Pattinson.

Under vistelsen i hemstaden har mycket fint hunnits med. En oplanerad och fruktansvärt otippad utekväll bland annat. Bilder kommer när jag fått min nya dator. Just nu sitter jag med mammas och pappas mini då strömsladden till min är trött på livet och har gett upp helt. Därför blir det framöver några tråkiga blogginlägg i brist på bilder. Synd, då lördagens utekväll bjöd på många fina, och många inte så fina, bilder jag vill dela med mig  av.

Det bästa med påsklovet,förutom att jag fick pussa massor på min fina älskling, var ändå att jag fick träffa två av mina absolut finaste vänner, S och E. Tack för att ni är ni.

I snart två dygn har jag nu varit hemma och allt börjar sakta men säkert återgå till det gamla vanliga. Fredagskvällen var hur mysig som helst, god mat och vin, efterrätt samt alldeles för mycket godis och chips. Gårdagskvällen tillbringades med släkten Hansson/Arvidsson i Kilafors för att fira H och M som fyllt år. Väldigt mysigt! Dagen började med marschträning, fortsatte med ett mini body-pumppass i mitt rum och snart väntar en promenad i det underbara vädret. Kvällen avslutas med middag på Spicy Cow, som jag längtat!

På tal om vädret så kan man faktiskt kalla det vår på riktigt nu. Åtminstone i den här delen av landet. Termometern står på 17 grader i skuggan och solen värmer. Gårdagen bjöd på boxpass samt årets första mjukglass med noisettetopping, ett säkert vårtecken! Det blir spännande att se om våren hunnit ikapp Umeå när jag styr kosan uppåt igen om en dryg vecka.

Nu ska jag slänga på mig promenadskorna och powerwalka en timme innan det är dags för dusch innan middagen. Ibland är livet bra!

Duggan är avklarad och godkänd, det har ätits glass i det fantastiska vädret Umeå bjuder på idag, jag har bokat 6 stycken biljetter till Lasse den 6:e oktober, jag ska på step med världens bästa M och ikväll ska jag tillsammans med den bästa grannen man kan tänka sig fira duggaresultatet med pizza, Ben & Jerry's och film. Hur awesome?

Idag mår jag bra!

Och bara för att jag är så glad så bjuder jag på en bild som gör mig ännu gladare. För nu är det inte långt kvar till sommaren. Inte långt kvar alls! 

Imorgon är det dags. Och det ska bli så otroligt skönt när det är gjort. Jag blir lite rädd när jag räknar antalet timmar jag faktiskt suttit med The Cell den här veckan. Och ändå känns det som att jag skulle behövt sitta några timmar till för att känna mig helt säker. Men det finns trots allt en gräns för hur mycket hjärnan klarar av. Den gränsen är nådd nu.

Jag har i alla fall bestämt med världens bästa granne att det ska firas imorgon med film och Ben & Jerry's. Vi är ju dom enda som är kvar här i och med att alla Stockholmare och Norrköpingsbor åker redan på torsdag eftermiddag. 

Nu blir det ytterliggare några avsnitt How I met your mother, kanske ännu en kopp te och sedan sängen i hopp om att få sova utan elongeringsfaktorer, synapser och exocytos som snurrar runt i huvudet. Sweet dreams.

Den här dagen blev plötsligt otroligt mycket bättre när jag för ungefär en halvtimme sedan fick ett chattmeddelande på Facebook från herr H som löd: LASSE TILL UMEÅ! 

Av totalt fyra städer under en miniturné gör han alltså ett besök just precis här. Och hjärtat smälter lite. Biljetterna släpps mitt under duggan, jag håller alla tummar jag har för att det ska finnas kvar för ett gäng förväntansfulla T1:or efter lunch. Det kommer bli hur bra som helst.

Från senast Lasse förgyllde min kväll, gasklockorna Gävle sommaren 2010. 

Det är vad som väntar fram till duggan på torsdag. Efter det får jag äntligen åka hem. Återigen bli påmind om allt det viktiga och fina i mitt liv. Ta lite ledigt från The Cell och DNA. Boxas med S. Fira påsk på det enda sätt man kan fira påsk, i stugan. Äta på tok för mycket. Och bara må bra. 

Resten av gänget sitter på MB, men oförberedd som jag alltid är hade jag varken The Cell eller DNA-sammanfattningen med mig och fick därför vackert gå hem. Klockan är nu 13.05 och jag har exakt 4 timmar och 25 minuter på mig att plugga innan kvällens stepmuskel-pass. Eventuellt ska jag även hinna med att städa lite däremellan. Det är underbart att bo själv! 

Jag bjuder på en bild från Spanien i somras. Nu är det inte långt kvar tills vi är där igen. Jag längtar!  

Pluggeffektiviteten har inte varit hög idag. Och tack vare powernap på eftermiddagen hinns heller ingen bodypump med. Lika bra kanske då vadmuskeln på högerbenet besämt sig för att inte samarbeta med resten av kroppen idag. Det ska ordnas upp innan beachen. 

Istället för att plugga som jag borde gjort har jag spenderat alldeles för många minuter med att titta på filmklipp och bilder från Danmark/Tysklandsresan med BUO för snart två år sedan. Och fortfarande tror jag inte jag har varit med om något roligare varken före eller efter det. Leendet kommer på plats när filmerna inifrån öltältet spelas upp, och det värker lite i hjärtat vid tanken på att det är väldigt osäkert om jag kommer tillbaka dit. Dom 10 dagarna den sommaren var fantastiska, titta och njut.